• Language

    Use Google Translate to view the web site in another language.

Gå till Studiefrämjandet.se

Urban odling året runt

Att påta i sin egen trädgård är för många ett sant nöje. Att dela glädjen med andra kan ge odlingen nya dimensioner. Det vet stadsodlarna i Norrköping. För sjunde året i rad fyller de nu pallkragarna i Vasaparken med gröna läckerheter. (Ur Cirkeln nr 2 2018)

En efter en anländer stadsodlarna till Vasaparken. Vårvinterkvällen är ljus men kylig, snöfläckar ligger kvar och ingen grönska ännu i sikte. I ett hörn av parken finns ett tiotal pallkragar. Det här är stadsodlarnas hemmaplan, nära en lekplats och bara ett stenkast från trafiken på en av Norrköpings paradgator, Södra Promenaden.
– Det ska vara öppet och lätt för nyfikna att stanna till. Det säger Stefan Arrelid, som arbetar på Studiefrämjandet och är en av initiativtagarna till stadsodlingen.

Blad och själkar från fjolårets odlingar ger ett lite sorgset intryck, men om några veckor ska det att se annorlunda ut. Gruppen har redan gjort en plan för årets grödor. Här odlas det gemensamt, och alla hjälps åt med vattning och ogräsplock under sommarmånaderna.
– Jag tror att vi människor har odling i generna. Dessutom är det alltid godare att äta det du själv har odlat, säger Stefan.

Stadsodlingen i Vasaparken har under åren blivit en välkänd mötesplats. Lätt att titta förbi och hänga ett tag. Sommartid får spadar och krattor sällskap med picnickorg och filtar.
– Vi har lärt känna varandra i gruppen och många andra som kommer förbi. Det här är odling med gemenskap, menar Stefan.

Odla utan trädgård

Bland den sju stadsodlare som dykt upp ikväll finns ett par nya, men de flesta har varit med förut, några ända sedan starten 2012.
– På senare tid har flera yngre kommit med. Det här är ett enkelt sätt att komma igång om du inte har egen trädgård eller tycker det känns för stort att satsa på en kolonilott, säger Stefan.

En viktig tanke är att locka fram lite odlingsglädje bland Norrköpingsborna. En annan är att visa att maten inte kommer från Ica utan från jorden.
– Många i dagens samhälle har ingen tanke på varifrån maten kommer. Här stannar folk till och frågar vad vi gör. Det är väl mer utställning än matproduktion, säger Marika Sjödin, 31, som varit med i Stadsodlarna flera år.

Lunchvattning

I pallkragarna ska det snart sås blommor och ätbart, och grönsakerna överväger.
– Jag vill kunna äta allt det jag odlar, säger Björn Jarl, 37, en annan av odlarna.

Trots uppväxten på landet hade Björn under många år inget intresse för trädgård och odling.
– Men man ska väl utmana sina demoner, säger han med ett leende.

Han gav stadsodlingen en chans. Och blev kvar. Björns jobb på stadsbiblioteket ligger bara några hundra meter från odlingen i Vasaparken.
– Jag kan vattna på lunchen.
Favoritgrödan är persilja.
– Den är snygg, god och nyttig.

Både Björn och Marika ser odlandet som en lustfylld njutning i det fria. Prestationsångesten får stanna inomhus.
– Det är lätt att komma igång med odling, men allt lyckas inte på första försöket. Man har alltid mer att lära, säger Björn.
– Och det gör inget om det blir fel, säger Marika.

Soppa och kompostprat

Efter en frusen stund vid pallkragarna i Vasaparken bär det av till Studiefrämjandet. Någon halvtimme senare sitter hela cirkeln kring ett stort bord och äter rykande varm jordärtskockssoppa, som Björn tillagat hemma i lägenheten. Tanken var att man skulle ha skördat jordärtskockor till kvällens träff, men tjälen gjorde det omöjligt.

Efter maten väntar ett föredrag om kompostering av Bengt Flärd, hängiven odlare och komposterare. Han visar bilder, skickar runt burkar med komposterat material och ger goda råd om hur vi kan gynna det ekologiska kretsloppet i våra egna trädgårdar.

Stadsodlarcirkeln avslutas denna gång i full förväntan, inför stundande sommar. Stefan Arrlid har beställt fröpåsar som han låter cirkulera i gruppen. Ett kompendium med odlingstips vandrar också runt. Någon tar en påse med backtimjan, en annan kinesisk gräslök. En tredje ska fixa rabarberplantor. Till sist är det bara squashen kvar. Den är lite kinkig och ska förkultiveras och stå ljust, så att inte skotten blir klena och gängliga.
– Någon som är intresserad?
– Jag kan försöka, säger Björn.

Björns jordärtskockssoppa (4 portioner)

500 g jordärtskockor
3 potatisar
2 vitlöksklyftor
1 msk smör (eller vegetabiliskt alt)
1 1/2 dl vitt vin (alkoholfritt matvin går bra)
1/2 l vatten
2 hönsbuljongtärningar
3 dl grädde (alt havregrädde)
Salt
Svartpeppar
10 timjankvistar till garnering

  • Skala Jordärtskockor, potatis och vitlök. Skär i bitar.
  • Fräs ingredienserna med smör i en kastrull.
  • Slå i vinet och låt det koka ihop i en minut. Tillsätt vatten och buljongtärningar.
  • Rör om och koka i 15 minuter, tills det är mjukt.
  • Mixa soppan med mixerstav.
  • Rör i grädden och värm. Ta lite mer vatten om soppan blir för tjock.
  • Salta, peppra och toppa med timjan.

Läs mer om Studiefrämjandets verksamhet inom odling!

Ur Cirkeln nr 2 2018.

  • Text: Thomas Östlund
  • Senast ändrad: 16 juni 2020